Höstoväder

Hösten är nu officiellt i London. Har spenderat ett par timmar i Valentine's Park idag med Finley. Satt där på en bänk i lekparken och frös en aning men han var i alla fall nöjd.

Igår så vaknade jag av vinden som ven utanför mitt fönster. Några minuter senare hör jag Finley och Clare, ett träd hade precis blåst ner i parken som ligger mittemot huset. Jag tog mig ur sängen för att även jag ställa mig i fönstret att titta.
Vi såg människor gå ut i blåste för att beskåda de nedfallna träden. Och stackars de hundarna som hade släpats ut mot deras vilja. Men alla dessa fascinerade människor får man väl ha översikt med, de har ju inte haft en orkan här sedan 1987. Jag var dock inte alls lika fascinerad. Jag väntade mig att det skulle vara värre. Men jag gissar väl att när man har befunnit sig i en storm som orkanen Gudrun, som drog över Sverige i början av 2005. Då man satt strömlös i över 48h mitt ute i skogen utan vatten och kunde höra träden falla.
   I alla fall, under förmiddagen spenderade jag mestadels av tiden framför datorn medan vinden så sakteligen avtog. Eftersom Finley har lov denna veckan så har jag hand om honom lite mer. Vid klockan tolv begav sig Clare till jobbet och jag och Finley var ensamma.

Jag hade förberett en skattjakt åt honom. Där skatten var en film och delmålet var att poppa popcorn. Innan delmålet tog vi en paus och gick ut i parken. Jag tyckte det var lika bra eftersom vi skulle sitta inne sen en stund. Han tyckte skattjakten var rolig och tyckte jag skulle se till att göra det fler gånger.
  Jag funderar faktiskt att göra en på torsdag med Halloween-tema, får se hur jag ska gå till väga.


Jag måste tillägga att jag fick en väldigt förvånande men trevlig komplimang av Finleys pappa häromdagen. Jag är tydligen den enda som har den magiska "touchen" med att få Finley att lyssna och uppföra sig. Dels kanske jag har lite överseende för han får väldigt sällan konkreta konsekvenser när han gör fel. Men jag tror bara genom att jag är en lugn och trygg person plus att jag är saklig och har tålamod med honom gör mycket. 




Stormen är på väg...

Det blåser och regnar en del här idag och imorgon förutspår dem att en orkan kommer dra in över södra delen av England med en vindhastighet på 35 m/s. TREVLIGT!! -.-
Den kommer sedan dra vidare mot Sverige men tills dess har den minskat i intensitet.
Men äh, vad fasen.. Tror inte det kan bli mycket värre än Orkanen Gudrun!, då man satt i ett hus i skogen, utan el och vatten, och hörde träden knäckas ute i vintermörkret.

Regnrusk och soffmys

Sitter här en regnig oktoberdag i nordöstra London och är lite halvkrasslig. Hade lite feber i lördags vilket ledde till att jag spenderade dagen med att ligga i soffan och titta på avsnitt av Poirot och Miss Marple. Ena halsmandeln är svullen vilket inte är allt för trevligt, tacksamt nog så är svullnaden på väg ner nu.
Denna krasslighet har lite dålig tajming tycker jag, eftersom jag är ledig denna veckan. Men vad ska man göra, jag har det ganska trevligt ändå tycker jag. Alla som känner mig vet ju hur bra jag trivs i mitt eget sällskap och att jag inte har några problem att fördriva tiden. (Kanske inte den mest positiva aspekten för mig.)

Denna onsdagen har jag huset för mig själv mestadels av dagen då familjen är på utflykt så jag sitter i köket med min dator och svarar på lite mejl. Försöker även hitta nya London-vänner via Facebook. Håller tummarna för att det!

Annars idag blir det mys för min del. Lycklig hämta jag ut ett paket här om dagen, skickat från mamma, innehållandes ett kilo lösgodis. Så om en stund ligger jag i soffan, tittar på ett mordmysterium och njuter av lite "svenskt" godis. Mums!

Londonbor i trafiken

För någon vecka sedan såg jag en rubrik på Aftonbladet, skriven av Jeremy Clarkson (från Top Gear), som påstod att Britterna är de bästa bilförarna i världen. Ha! Det är ett skämt!
Under mina tidigare visiter till Storbritannien så har jag inte reflekterat över hur trafiken fungerar, kanske därför att man inte befinner sig i den på samma sätt. Jag lever ju här för tillfället och då lägger man märke till saker som man som turist inte skulle göra. Så som trafiken!
 Jag kan ju nämna det att de är fruktansvärt oorganiserade.  Jag skulle nog tro att den är bättre på landsbygden, men här i London är det katastrof. Någon som hört talas om vänsterregeln?! Nähä, tydligen inte.
Parkering är tillåtet överallt där inget annat nämns och där det inte finns en heldragen gul linje. Så att parkera på en vanlig väg är okej, och när de ska vända för att komma ut så tar stannar de trafiken. Detta med parkera längs väggrenen har sina konsekvenser för den övriga trafiken som du kanske förstår. Det finns vid dessa vägar inte mycket rum för mötande trafik, till den gränsen att någon kan vara tvungen att köra upp på trottoarkanten för att passera. Att ha en buckla eller två på bilen hör nog till vanligheterna.

I Sverige, vid rödljus, har vi ju olika körfält för om du ska fortsätta rakt, köra höger eller vänster. Nå, jag har sett ett enstaka platser här där de har det på det viset men annars så är det ett virrvarr med bilar. Bilar som står mitt i vägen för att köra höger men måste släppa fram de som ska köra rakt innan de korsar vägen. Det stoppar även upp de som kommer bakifrån och ska fortsätta rakt, de kanske blir ståendes där och får vänta tills nästa gång det blir grönt ljus. Irriterande!

   Jag kan väl bara lugnt konstatera att vara född och uppvuxen i Sverige gör att jag nu anser att jag är behagligt bortskämd med det mesta här i livet. För det enda jag kan komma på att britterna är bättre på än vad vi är så är det drama serier.

Kensington Garden

Inte visste jag att en oktoberdag kunde bjuda på sådant behagligt väder. Igår lyste solen från en klarblå himmel och om jag inte vetat bättre så skulle jag kunnat tagit det för en fin Septemberdag. Medan Sverige har börjat få sina frostnätter så ligger medeltemperaturen här på 16 grader, skulle jag gissa på.
   En söndag som den skulle inte gå förlorad, så jag tog på mig jeans, t-shirt och en cardigan och begav mig mot city. Steg av tunnelbanan vid Lancaster Gate och promenerade in i Kensington Garden. Parken var full av människor - turister, motionärer, barnfamiljer och hundrastare. Alla ihärdiga med att sluka de sista sköna dagarna innan kylan kommer svepandes in över landet.

Sakta strosade jag under trädens kronor. Jag hade ett litet mål; jag gick i riktning mot Albert Memorial. Det tog inte lika lång tid att krossa parken som jag hade trott, för snart tornades den enorma statyn upp bakom träden - solstrålarna fick förgyllningen att glittra.
Jag såg en ledig parkbänk och styrde mina steg ditåt. Minnen från min första vistelse i London kom till mig. Där stod en av borden där vi hade slagit oss ned och vilat ett slag. Ett leende spred sig över mina läppar. Jag kan inte fatta att jag är här!

Medan jag satt där, med utsikt över det enorma monumentet och Royal Albert Hall's runda form, kom en liten hund in i min vy. En sådan söt liten hund. Den följde matte så lydigt och när hon kastade iväg en gummiring så rusade den lilla vovven efter, hittade ringen men sedan började söka efter den. Det var länge sedan jag sett ett sådant gulligt beteende från en hund. När den hade "hittat" gummiringen så ruskade huden den och sedan sprang tillbaka till matte. Därefter började proceduren om. Jag satt och iakttog detta en bra stund och bara njöt av intrycken.

Reste på mig och gick ett varv runt statyn med min kamera och fota samma objekt som för sex och ett halvt år sedan. Därefter köpte jag lite glass i närmaste kiosk - en liten besvikelse, ingen direkt krämighet där inte men det gjorde inte så mycket. Tänk vad lite det krävs här i livet för att få en att känna sig lycklig.

Begav mig sakteligen tillbaka mot andra sidan av parken och tunnelbanestationen. Jag betraktade de människor jag passerade, observerade sättet de socialiserade med varandra och kunde inte hjälpa att tjuvlyssna en aning. Jag gillar att studera människor, inte lika intresserad av att umgås med dem.


Måste säga att jag hade en riktigt bra dag. Blev en aning trött efter men ett lätt pris att betala.

(För mer bilder, klicka på "Bilder"i menyraden)




National Gallery och National Portrait Gallery

Min lediga dag spenderade jag med att äta en rejäl frukost framför ett par avsnitt av Sherlock Holms. Därefter gjorde jag mig i ordning och strax efter klockan 12 gick jag ut genom dörren och mot tunnelbanestationen.
Anlände en stund senare vid Tottenham Court Road och hungrig som jag var travade jag tvärs över gatan till det första matstället jag såg - Burger King.
Promenerade sedan längs med Londons gator som tog mig mot Trafalgar Square. Dagens utflykt gick till National Gallery och National Portrait Gallery.
Jag strövade runt bland kända ansikten och trevliga oljemålningar utförda med fantastiska penseldrag i sällskap av an mängd andra människor. Mitt mål med att besöka National Gallery var att återse den stora tavlan med hästen. Efter att ha gått igenom de stora imponerande rummen med konstverk målade av bland annat Vincent Van Gogh så fann jag den. Hängande där lika imponerande som jag mindes den från 2007. Den gången då jag fick den som plansch när jag fyllde år.
En väldigt härlig dag, spenderat i mitt eget sällskap. Helt okej tycker jag, jag befinner mig ju ändå i Europas största stad.